Mate 20 Pro – en fascinerande telefon

Jag har lagt vantarna på ett exemplar av Huaweis pinfärska smartphoneflaggskepp Mate 20 Pro och har vid det här laget hunnit testköra den en vecka. Och jag får feeling.

Senast jag fick feeling för en Android-enhet på allvar så handlade det om Samsungs Galaxy S7 Edge. Med den här telefonen åstadkommer Huawei en liknande kittling, även om en hel del data flödat genom världens telefonkretsar sedan dess. En smartphone är liksom inte lika spännande överhuvudtaget längre, vilket inte gör upplevelsen riktigt lika stark.

Men att det här är en fascinerande smartphone går inte att bortse ifrån. Den bjuder på ett rent massivt utbud av nya innovationer, och den känns dessutom premium på ett sätt som andra Huawei-enheter aldrig gjort.

Jag har trots en initial skepsis insett att jag älskar min nya Iphone XS Max, men fick jag inte ha just den telefonen, så vore Mate 20 Pro mitt andrahandsval.

Jämförelser mellan de två enheterna känns dock ärligt talat lite långsökta, även om Huawei i samband med sitt lanseringsevent gärna nämnde just Iphone XS Max gång på gång.

Men ska vi vara helt ärliga här, så måste man inse en sak: Ytterst få Apple-användare som seriöst överväger en svindyr XS Max kommer att överväga någonting annat. Man måste helt enkelt redan vara ett övertygat Apple-fan för att göra den investeringen.

En mer rimlig jämförelse är den ordinarie Iphone XS eller rent av XR. Och Mate 20 Pro tar hem matchen i båda fallen. På knockout. Redan i första ronden.

Det här är en långsmal enhet som vilar oerhört lätt och tryggt i handen. Den är dessutom oerhört sober, klädd i glas som böjer av runt långsidorna och med färgade ramkanter som matchar den aktuella finishen. Kanterna är extremt tunna och OLED-skärmen på 6,4 tum levererar en imponerande skärpa, delvis tack vare en rejält tilltagen upplösning på hela 3 120 x 1 440 pixlar.

Under skalet sitter Huaweis senaste Kirin 980-chipp, med separat AI-processor ombord. Jag ska inte påstå att jag märker någon distinkt skillnad mellan det nya chippet och Kirin 970, men att den här telefonen har processorkraft så det räcker och blir över råder det inget tvivel om. Det går framför allt oerhört fort att starta appar.

Det är smått fascinerande hur många spännande innovationer Huawei har lyckats klämma in i den här enheten. Den har fingeravtryckssensor under skärmglaset. Den har en Face ID-liknande ansiktsautentisering med 3D-sensorer och den har trådlös laddning. Ja, den kan till och med ladda upp andra enheter trådlöst om man bara placerar dem ovanpå telefonens bakstycke. Och ja – det fungerar, även om telefonen blir väldigt varm på kuppen.

Att ladda upp telefonen på vanligt sätt går rasande snabbt. Från 0 till 50 procent är avklarat på svindlande 20 minuter och väntar man i 45 minuter så ligger telefonen på uppåt 90 procent. Det bästa jag sett på området så här långt.

Och så har vi kameran – eller snarare kamerorna – som äger fullständigt. Det handlar i grova drag om en trekameralösning i stil med den som man presenterade med P20 Pro redan i våras. Men här har man ersatt monokromkameran med en vidvinkel, vilket i mitt tycke ger bättre bilder.

Jag upplever förvisso att bildstabiliseringen inte är riktigt lika bra vid dunkla förhållanden som den varit med P20 Pro, men kanske kan det vara en mjukvarufråga. Jag tror hur som helst inte att man ska dra alltför stora växlar på det tillkortakommandet redan nu.

Med ett pris på 9 990 kronor så var det nödvändigt för Huawei att leverera någonting i hästväg, och det tycker jag faktiskt att man har gjort. Det här är en otroligt läcker och kraftfull enhet, som i nuläget inte kan utmanas av någon annan Android-telefon. Om den kan ta sig an de redan Apple-frälsta är desto mindre säkert. Och så tycker jag att Huawei Sverige borde ha tagit in varianten i grönt. För den är sjukt snygg.