Just nu finns ingen telefon som lockar mig

Min kära arbetshäst, en Huawei Mate 20 Pro som egentligen har hängt med en aning för länge, har börjat sjunga på sista versen. Den svarar inte alltid på knapptryckningar i skärmens nederkant och den har fått en stor repa i displayen.

Det börjar med andra ord bli dags att se sig om efter en ny smartphone, även om det kanske inte är direkt panikläge som råder (bedömer att min Mate 20 Pro håller i ungefär ett kvartal till).

Men vad ska man välja? Jag ska vara helt ärlig. Som utbudet på smartphonemarknaden ser ut just nu så är det svårare än någonsin. Men inte för att det finns så många härliga telefoner att välja mellan, utan absurt nog för att det i princip inte finns en enda telefon som tilltalar mig nämnvärt.

Rent tekniskt är jag egentligen mest imponerad av Huawei just nu, och så har det varit i några år.

Men Huawei är på grund av en smått galen rödtott från New York svartlistade av USA, och deras telefoner kommer således inte med de Googletjänster som man som europé verkligen – VERKLIGEN – vill ha. Ingen Playbutik, ingen Gmail-app, inget Google Maps.

Det känns således orimligt att köpa en Mate 30 Pro, eller nya P40 Pro för den delen. Sjukast av allt: Jag hade gärna lagt de uppskattningsvis 26 000 kronor som den nya vikbara Mate Xs förmodligen kommer att kosta, om den bara hade haft Googletjänster. För den tycker jag genuint om. Den står för någonting nytt och fräscht och jag skulle känna mig som en coolare person med den.

Den telefon som ligger närmast tillhands just nu är Oneplus 7T Pro. Den sticker ut av två anledningar: 120 Hz-skärmen och pop-up-kameran. Den är snygg.

Men den kommer inom kort att ersättas av Oneplus 8 Pro, och då kommer den att kännas gammal. Det klarar inte mitt status-ego av. Oneplus 8 Pro är däremot inte utrustad med någon pop-up-kamera, och då känns den inte lika häftig längre. Snacka om paradox. Egot vs förnuftet, liksom.

Med Huawei och Oneplus ute ur bilden återstår i princip tre alternativ: Apple, Samsung och Xiaomi.

Men alltså, Samsung…

Jag vet inte. Det känns ungefär lika upphetsande som att köpa en vit Audi. ALLA som inte har en Iphone har en Samsung. Nej, jag vet att det inte är så. Men det känns så. Det är ett så outsägligt mellanmjölkigt märke att jag nästan storknar vid tanken på att betala för hårdvaran. Och de senaste modellerna är dessutom svindyra.

Galaxy Z Flip har inte övertygat mig. Jag tycker den ser bräcklig och plastig ut. Och en Galaxy Fold kommer inte på tal. Snacka om en produkt som känns ogenomtänkt prototypig och trist.

Jo, jag vet rent rationellt att Samsung tillverkar jättebra telefoner, men jag bara kan inte förmå mig att hosta upp kosingen för en Galaxy S20 Ultra. Det känns som att den kommer att kännas ”dammig” inom ett halvår.

Xiaomi? Känns som ett oprövat och någorlunda intressant kort. Kanske kan det vara något? Jag ska undersöka den saken lite närmare, men hyser inga jätteförhoppningar. Ingen telefon de släppt så här långt har fått det att vattnas i munnen på mig, direkt. Framför allt så har jag vissa problem med designen. De kopierar Apple i alldeles för hög utsträckning i stället för att gå sin egen väg.

Och just det. Apple. Nej, tack. Absolut INTE. Jag älskar förvisso IOS, men telefonerna är klumpiga, fula och bedrövligt svenniga. Jag gillar annorlunda. Jag kör en Peugeot, för jösse namn. Jag KAN inte ha en Iphone. Jag skulle bli deprimerad av det.

Så här sitter jag nu och i-landsproblematiserar för fulla muggar. Vilken telefon ska jag satsa på? Jag gissar att jag återkommit i frågan innan sommaren, åtminstone. Och skulle jag satsa på en bettiingsajt så hade jag nog ändå lagt en femhunka på att det blir en Oneplus 8 Pro, trots allt. Then again…